Mustasch levererar som vanligt en mullrande tung musik med mycket tunga riff och pukor. Den nya trummisen Jejo Perkovic som (tillfälligt?) tagit över efter Danne McKenzie får godkänt. Det mullrar om pukor och hela golvet på Annexet vibrerar emellanåt.

Längst fram står ett gäng engagerade fans som sjunger med nästan hela tiden. Resten av publiken står still, båda fötterna på jorden och armarna i kors och med stenansikten, ibland åker en näve upp i någon halv minut. Jag försöker tyda vad de tycker men det är svårt. Det är ett hårt band och en hård publik men jag tror dom gillade det.

Två lite udda händelser under kvällen var att i pausen mellan ordinare set och extranumren så passade man på att lotta ut en bil. Det andra är att någon gång under extranumren såg jag BH flyga upp på scen. Kanske för att basisten Stam Johansson flera gånger under kvällen kallades Stockholms Hetaste Singel av Ralf.

Mest reaktioner fick man under extranumret med bland annat Down in Black, då skakar golvet av publiken längst fram av de som hoppar. Allsång bryter ut under Bring me Everyone och ett populärt inslag var även när Ralf under tillexempel låten Heresy Blasphemy utmanar publiken i hårdrocks-waile. Avsluta gör man naturligtvis med monsterhitten Double Nature. Efter det utbryter, något oväntat, låten I will always love you med Whitney Huston ut i högtalarsystemet. Till de tonerna letar vi oss ut i ett regnigt Stockholm, mätta och belåtna.