För snart ett år sedan, den 14-15 maj, slogs dörrarna upp igen för ”the grand re-opening” av Norrehus (eller som jag ibland hört det kallas ”Slott Slint”). Madame Norrehus hade då fått stå tomt och oälskat i alltför många år, en bedagad skönhet med ett förflutet som bland annat disponentvilla och pizzeria, och som nu steg för steg återfått sin glans.

På ettårskalaset spelar Rebellelementen och Pushtwangers. Två band som båda stått på Norrehus scen i husets förra liv som spelställe. Så, kom och fira på lördag ni också – för att citera Anna-Karin Liljedahl i informationen om kvällen: ”Pushtwangers spelar numera bara på begäran och om de känner för det. Klippan ringde – de kommer! Hur osvagt gött är inte det?!”

Det har blivit rätt många konserter där under året, och LiveNews har bevakat nästan alla. Gå gärna in och titta på allt som hänt på Norrehus!

Jag passade på att ställa ett par frågor till Anna-Karin Liljedahl (ena halvan av ägarparet) så här efter ett år. För henne och Lars Göransson (den andra halvan) har dock arbetet pågått längre än så med planering, renovering och hårt slit. Mer om detta kan du läsa här! Jag gjorde ett spontanbesök där vid påsk förra året, då Lars stod i dammet i trädgården och bröt upp en massiv betongplatta, medan Anna-Karin stod och målade inne på en toalett en trappa upp, med huvudet inkilat under ett handfat. Bara att ha fått följa allt deras slit, så att säga från sidlinjen, kan göra en Duracellkanin matt…

Vågar du dig på att utnämna någon höjdpunkt från året som gått, musik, människor…?
Finns alldeles för många! Stoltast inför mig själv var jag när Dan Baird & Homemade Sin stod på scenen. I Klippan, hos oss enbart en månad efter vi öppnat. DÅ kändes det ända in i själen att vi tagit Norrehus från spillrorna i februari 2014 till mitt mål. Allt svett, alla tårar, allt slit, alla timmar bara försvann i en dimma när inledningsriffen till ”Don´t Pass Me By” ljöd mellan de massiva och egenhändigt putsade och målade betongväggarna. I övrigt är alla dagar och kvällar då jag får se skrattande människor, höra bra musik och känna att madammen lever igen höjdpunkter i sig.

Årets “andan i halsen”? Jag minns en rökmaskin och en brandvarnare… vad minns du?
Ja, det gamla tricket ja.. då hade man ju helt klart andan i halsen! Än så länge har jag varit oerhört förskonad från andor i halsen. Jag har fantastiskt kompetenta människor runt mig i arrangemangen och jag litar helt och fullt på dom, inte minst på Lars som är en enorm trygghet när hela huset svajar av en enda homogen massa av Klippanbor som sjunger och rör sig i takt då Klippan Centrum ljuder från scenen och Torsson har kommit hem till byn.

Drömbokning? (önska kan man ju alltid göra…)
Just nu är det utan tvekan Blackberry Smoke och Johan Glans. Fast inte samtidigt då.

Något speciellt på gång du kan avslöja?
Vi kommer att starta med kontinuerliga kvälls- och helgöppettider inom en mycket snar framtid. Vi har en helt fantastisk trädgård med uteservering, håller på att bygga upp utebar och utekök till grillkvällar under bar himmel. Det kommer att bli en enastående sommar! Vi kommer även att ha en eller två utekonserter i trädgården.

Jag har hittat ett extra vardagsrum i Klippan, min fritidsgård för vuxna – kom du också, gött häng! Än en gång, grattis på ettårsdagen – Madame Norrehus!