Mando Diao tog en ny vändning förra året när dem gick från pojkbands-rock till finstämt och släppte albumet Infruset med svenska texter av Gustaf Fröding. Något som gick hem, speciellt hos en äldre publik dem inte haft innan.

När dem kliver på scenen ikväll är det till lugna toner och med en nästintill drogad uppsyn. Det som följer är ett alternativt Mando Diao som är mycket mer teatraliska och eftertänksamma än vanligt. En eftertänksamhet som dem försöker smitta publiken med. De säger att dem vill berätta historier, inte bara riva av låtar, vilket framkommer väl. För min del nästan för väl.

Publiken kommer till en början endast med sporadiska hejarop och det är först när dem ökar takten och slänger ur sig några klassiska publikfrierier som publiken kommer igång ordentligt. Tacksamt för Mando Diao så känns låtarna rockigare live än vad dem gör på skivan.

Det är som sagt en alternativ version av det gamla, glada rockbandet från Borlänge som vi är vana vid, men det är musikaliskt vackert. Vackert och väl avvägt.