Storbandsjazz på anrika Fasching med Bohusläns Big Band, arrangerad av Miho Hazama och Aaron Parks vid pianot— en afton av samtidsjazz i toppklass

I ett som vanligt fullsatt Fasching intar Bohuslän Big Band scenen, och för att alla musiker ska få plats får träblåset sitta nere i restaurangdelen. Jag lämnar konsertsalen med känslan i kroppen av att allt bara stämmer: arrangemangen, musikerna, samspelet och soloframförandet. Kvällens framträdande med Bohuslän Big Band tillsammans med Miho Hazama och Aaron Parks har just visat sin storhet som team.

Bohuslän Big Band är ett av Nordens främsta proffsbigband och har under åren delat scen med giganter som Quincy Jones, Carla Bley, Maria Schneider och Danilo Pérez. Aaron Park nämner bandets Grammy-nominering och tycker att de borde ha vunnit kategorin Best Large Jazz Ensemble Album. Det märks att ensemblen befinner sig i en konstnärlig högform. De 15 musikerna spelar med den där självklara auktoriteten som bara uppstår när man har arbetat ihop länge.

Den japansk-amerikanska dirigenten, kompositören och arrangören Miho Hazama står även hon nere på golvet och leder bandet med hög energi. Hazama är chefsdirigent för DR Big Band sedan 2019 och gästdirigent för Metropole Orkest. Hennes arrangemang av Aaron Parks musik är specialskrivna för Bohuslän Big Bands klangprofil.

Och Aaron Parks själv, vilken pianist. Han rör sig rytmiskt vid pianot, som om han lyssnar lika mycket som han spelar. I sina soloframträdanden visar han vilken enastående musiker han är och man kan se att även övriga musiker lyssnar intensivt och imponerat. Ett av styckena är tillägnat hans fru Maria José.

När slutapplåderna ebbade ut och Parks bugade lätt bredvid Hazamas utsträckta hand mot orkestern var det svårt att inte tänka att man just bevittnat något ovanligt. Ett möte mellan tre musikaliska världar, svensk storbandstradition, japansk-amerikansk arrangemang och New York-modern pianolyrik, där ingen av parterna kompromissade med sin identitet, och där summan ändå blev större än delarna.