Det faktum att Roger Waters har gjort det till sitt livsändamål att få sätta upp den ”perfekta” versionen av The Wall kan väl knappast ifrågasättas? Inte heller att verket alltid varit en extravagant produktion. Den del av det hela som vi fick möjlighet att se i från fotodiket talade sitt tydliga språk: Denna kväll var inget undantag, och vid mer än ett tillfälle fick jag påminna mig själv om att jag var där för att fotografera och inte för att med halvöppen mun titta på pyro-kaskaderna och störtande flygplan.